Elsa Beskow.


Elsa Beskow (1874-1953) är utan tvivel centralgestalten i vad som ofta kallas svensk barnlitteraturs första guldålder. Hennes bilderbokskonst rymmer idyll och trygghet, saga och lek, men också en osentimental vardagston som bidrar till verkens sällsamma lyster och livskraft. Till Elsa Beskows konstnärliga särart hör inte minst hennes skarpa blick för de små tingens verklighet mitt i det fantastiska – det färgstarka, prunkande miniatyrlivet i köksträdgården och på blomsterängen, de hemtrevliga småstadsmiljöerna med gator och hem, kammare och finrum. Hennes eget familjeliv med make och sex söner gav henne både gott om modeller och en naturlig förståelse för barns särart och behov, och både som tecknare och diktare hade Elsa Beskow alltid förmågan att förena det personligt upplevda ögonblicket med det gemensamma och tidlösa. Det är inte underligt att hennes verk förblivit levande klassiker som ständigt förmår fängsla nya generationer.

”Så långt jag minns tillbaka brukade vi syskon, liksom nästan alla barn, tycka mycket om att rita. Jag var bara sex år då jag hade klart för mig, att jag helst av allt ville lära mig rita, när jag blev stor, och allra helst rita i sagoböcker.”

Så berättar Elsa Beskow om sin barndom.

Elsa Beskow föddes 1874 på Söder i Stockholm. Hennes familj bestod av mor och far, fyra systrar och en bror. När Elsa Beskow var 15 år dog hennes far och modern blev ensam med barnen. Familjen flyttade till moderns ogifta yngre syskon som bodde tillsammans. Mostrarna och morbrodern blev verklighetens förebilder till Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.

Barnboksdebuten kom 1897 med bilderboken Sagan om den lilla lilla gumman, en klassiker som de flesta barn känner till ännu idag. Elsa Beskow fick sitt stora genombrott med Putte i Blåbärsskogen som gavs ut 1901. Hennes bilder dominerade bilderbokskonsten under närmare 50 år och säkert har många av dagens bilderbokskonstnärer påverkats av hennes konst. Elsa Beskow skrev och tecknade över fyrtio böcker och det sägs att hon  introducerade den svenska barnboken i utlandet. Hennes böcker har översatts till över 25 språk.

Karaktäristiskt för Elsa Beskows bokkonst är det liggande formatet med färgbilder på höger sida och text och svarta silhuettbilder på vänster sida. Naturen medverkar alltid aktivt i hennes sagor där blommor, träd, berg, kottar m.m. får liv. I trädgårdstäppan lät hon blommor och köksväxter bjuda till fest, och hon befolkade storskogen med tomtar, troll och älvor. De vilda blommorna och djuren, naturens alla verkliga och overkliga väsen, alla var de Elsa Beskows bundsförvanter.

Och så barnen förstås:

”Det är något välsignat med barnen, och det är, att de alltid möter en på halva vägen. Om man inte visste det, skulle man inte våga sig fram med det man har. De har själva sett sagomotiven titta fram här och var och därför känner de genast igen dem, hur ofullkomligt de än återgives”